Spår och spex

När Peder kom hem från jobbet igår åkte Idun och jag till klubben. Började med att lägga ett spår genom dungen och ut på golfbanan. Måste ta tag i fältspåren.
När spåret låg till sig fikade vi med Susanne och Katta. Idun blev pussad i öronen och uppvaktad av Kattas pudelpojkar:-) Hon försökte även krypa ner i fickan på både Katta och Susanne. Det märks att hon blivit äldre, för trots bus och lek så kan hon också lägga sig och koppla av inne i stugan. Vi passade också på att ta lite hjälp med krypet. Det är teknikträning som gäller och jag fick flera goda råd- underlättar att vi kört mycket med klicker.

Spåret låg någon timme, vi började med en stillastående bevakning och sedan en kort patrullering fram till spåret. Gick jättebra och även riktningsbestämningen fungerade. I övergången från dungen ut på golfbanan ringade Idun lite. Vinklar, tempo och markeringar gick bra. Tyvärr vill hon gärna upp och vinda och kan ibland avbryta spåret för att kolla in annat. Jobbade med henne och lät henne inte hitta på egna hyss och berömde lugnt när hon höll sig i kärnan. Sammantaget ett godkänt spår men mycket kvar att jobba med.

Efter spåret gick vi ner på plan och började med kontakt och positionsträning. Det var lite andra ekipage på plan, Idun kollade litegrann men efter några klick vid kontakt hittade vi samarbetsläget. Vi började med en plats och det var första gången med helt okända hundar. Gick några meter och hon var helt fokuserad på mig. Lite åsikter när vi skulle ställa upp men så fort vi ställt upp var det inga problem. Idun är överlag väldigt lätt att bryta i de lägena. Skönt att det går framåt med platsen.

Resten av träningen fokuserade vi på fritt följ, hoppet och stadga. Provocerade henne genom att gå riktigt nära andra ekiapage men hon höll kontakten fint. Jätte nöjd, nu gäller det bara att minska belöningarna när vi jobbar med uthålligheten. Detaljerna kan vi ju fortsätta jobba med och belöna. Avslutade med dirigering med många belöningar då hon verkar ha lärt sig att "nu dirigerar vi nu kommer ingen belöning". Nästan inga pip och inga startskall under hela träningen. Tror jag hittat belöningsform och våra rutiner.

Eftersom råttorna var så duktiga, Eros var fullt koncentrerad på matte trots löptik, fick de avsluta med att sträcka ut och röja på golfbanan. I mörkret syntes det inte vem som var vem- de är verkligen bästisar:-)

När jag kom hem sov gullhönerna och vi låg å slappade ett tag i soffan. Idag är det jobb som gäller.